Skip to main content
European School Education Platform
Survey

Undersökning om läs- och skrivkunnighet och skolbibliotek – Resultat

Många skolbibliotek spelar en viktig roll när det gäller att främja läs- och skrivkunnighet och att stödja nya pedagogiska metoder.
Books in a library

Skolbiblioteken är ett stöd för självstyrt lärande utanför den formella klassrumsundervisningen. De erbjuder en alternativ väg till kunskap och färdigheter genom att tillhandahålla lärresurser och en plats för studier. Skolbiblioteken kan också vara en plats där eleverna kan följa upp lektioner, läsa för nöjes skull och göra research, ibland med hjälp av utbildad personal.

Läs- och skrivkunnighet är förmågan att förstå, uttrycka och tolka begrepp i både muntlig och skriftlig form. Det innebär förmågan att kommunicera och skapa kontakter med andra på ett effektivt, situationsanpassat och kreativt sätt (Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 2018).

Hur utvecklar ditt skolbibliotek läsförmågan och kärleken till böcker? Hur har det förändrats för att motsvara lärarnas och elevernas behov?

 

Syftet med undersökningen var att kartlägga åsikterna om skolbibliotek och läs- och skrivkunnighet. Den var öppen från den 1 september till den 1 november 2022 och besvarades av 129 personer från 25 länder, varav 69 % var lärare eller skolledare, och cirka 16 % var stödpersonal i skolan, t.ex. bibliotekarier.

Resultat (N = 129)

 

1 - Välj alla som gäller din skola eller en skola du känner till


95 % av respondenterna uppgav att deras skola har ett bibliotek, och mer än hälften (55 %) uppgav att skolbiblioteket får nya böcker minst en gång om året. Dessutom uppgav 53 % av de svarande att det finns en skolbibliotekarie och att deras skola samarbetar med det lokala biblioteket.

När det gäller användningen av skolbiblioteket uppgav cirka 46 % av de svarande att de flesta eleverna använder det regelbundet, medan 27 % uppgav att lärarna använder det minst en gång i veckan. Cirka 22 % nämnde att skolbibliotekets tjänster har minskat under de senaste åren och endast 5 % svarade att skolbiblioteket för närvarande fokuserar mer på digitalt innehåll än på böcker.

literacy and school libraries - survey graph 1

 

  1. Skolan har ett skolbibliotek
  2. Skolan samarbetar med det offentliga lokalbiblioteket
  3. Skolans biblioteksverksamhet har minskat under de senaste åren
  4. Skolbiblioteket fokuserar mer på digitalt format än på böcker numera
  5. Skolan har en bibliotekarie som är ensam ansvarig för biblioteket
  6. De flesta elever använder skolbiblioteket regelbundet
  7. Lärarna använder biblioteket minst en gång i veckan i sitt arbete
  8. Nya böcker köps in till skolbiblioteket minst en gång om året

 

2 - Vilka är skolbibliotekens viktigaste uppgifter enligt din åsikt?


Enligt de svarande är skolbibliotekens tre viktigaste uppgifter att uppmuntra läsning för nöjes skull (67 %), att hjälpa eleverna att bli kritiska användare av information (59 %) och att höja läs- och skrivkunnigheten och nivån på uppnåendemålen (46 %).

Bland de uppgifter som nämns i mindre utsträckning finns främjande av informellt lärande genom aktiviteter efter skoltid (24 %), tillgång till Internet och online-resurser (22 %), möjlighet att erbjuda en lugn studieplats och att förse lärare med undervisningsresurser/material (båda 17 %).

Lägre procenttal noterades när det gäller utbildad bibliotekspersonal som erbjuder handledning till eleverna i deras studier (15 %), böcker och läromedel i tryckt form (14 %) och en mötesplats för skolpersonal, elever och föräldrar (10 %).

literacy and school libraries - survey graph 2
  1. Tillhandahålla böcker i pappersformat och tryckta läromedel
  2. Öka läs- och skrivkunnigheten och höja uppnåendenivåerna
  3. Erbjuda en lugn studieplats
  4. Erbjuda handledning av utbildad skolbibliotekspersonal för att hjälpa eleverna med studierna
  5. Ge tillgång till internet, e-böcker, digitala verktyg och onlineresurser
  6. Förse lärarna med läromedel och undervisningsmaterial
  7. Fungera som en mötesplats för skolpersonal, elever och föräldrar
  8. Hjälpa eleverna att bli källkritiska användare av information
  9. Uppmuntra informellt lärande genom att organisera aktiviteter efter skolan, t.ex. läsklubbar
  10. Uppmuntra till läsning för nöjes skull

 

3 - I vilken utsträckning anser du att följande strategier är effektiva för att utveckla läs- och skrivkunnighet?


Enligt de svarande i undersökningen är de effektivaste strategierna för att utveckla elevernas läs- och skrivkunnighet att uppmuntra eleverna att läsa valfria böcker på biblioteket (94 % anser att detta är mycket effektivt eller effektivt) och att organisera regelbundna läsrelaterade aktiviteter, t.ex. att bjuda in lokala författare och poeter för att prata om sina böcker (91 %).

Tre andra strategier ansågs vara effektiva eller mycket effektiva: att starta en bokklubb på skolan (87 %), att skapa starkare band mellan skolan och det lokala biblioteket (78 %), att involvera föräldrarna i elevernas läsning (78 %) och att uppmuntra till högläsningsprogram (78 %).

Några mindre populära, men ändå effektiva strategier, för de flesta respondenterna var att ge incitament och belöningar för att läsa för nöjes skull (74 %) och att avsätta en bestämd tid på biblioteket för självständig läsning (68 %).

literacy and school libraries - survey graph 3

 

   Mycket effektivt
 Effektivt
 Varken effektivt eller ineffektivt
 Ineffektivt
 Mycket ineffektivt

 

  1. Uppmuntra eleverna att läsa valfria böcker på biblioteket
  2. Avsätta en bestämd tid i biblioteket för självständig läsning för nöjes skull
  3. Ge stimulans och belöning till läsning för nöjes skull (t.ex. presentkort, gratis böcker, bokpriser, särskilda bokdagar och evenemang)
  4. Involvera föräldrarna i elevernas läsning (t.ex. läsning i hemmet, barn som läser för föräldrarna, föräldrar som läser för barnen)
  5. Skapa starkare band mellan skolbiblioteket och det offentliga lokalbiblioteket
  6. Anordna regelbundna läsrelaterade aktiviteter, t.ex. genom att bjuda in lokala författare och poeter för att prata om sina böcker
  7. Starta en bokklubb i skolan
  8. Uppmuntra till högläsningsstunder

 

4 - Välj tre scenarier som du förväntar dig att se i framtiden


På frågan om framtidsscenario för skolbiblioteken anser de flesta respondenterna (58 %) att dessa ska fungera som läranderum eller resurscentrum som ger stöd för självstyrt lärande, differentiering och projektbaserat lärande (56 %). Nästan hälften ser dem som virtuella läranderum (46 %) och som främjande av samarbete mellan bibliotekarier och klasslärare (44 %). Det fanns lite stöd för scenarier där skolbiblioteken ersätts av andra utrymmen (13 %), eleverna använder sig mer av sociala medier för att få information om biblioteket (12 %) eller där det finns färre tryckta böcker (11 %).

literacy and school libraries - survey graph 4

 

  1. Mer samarbete mellan bibliotekarier och klasslärare (t.ex. gemensam undervisning)
  2. Fler skolor med egna bibliotek
  3. Ett tätare samarbete mellan samordnare för digitalt lärande och skolbibliotekarier
  4. Biblioteket stöttar självstyrt lärande, differentiering och projektbaserat lärande
  5. Biblioteket fungerar i första hand som läranderum eller resurscentrum (med böcker som en av många resurser, på samma nivå som digitala-, audio- och andra resurser)
  6. Skolbiblioteken kommer att ersättas av andra utrymmen, t.ex. fler klassrum eller labbstationer
  7. Färre tryckta böcker i biblioteket
  8. Biblioteken som ett virtuellt läranderum tillgängligt för alla, när som helst, var som helst och på vilken enhet som helst
  9. Ökad användning av sociala medier för att eleverna ska få tillgång till information om bibliotekets lärmiljöer och tillgängliga böcker

 

Slutsatser


Även om enkäten hade en relativt låg svarsfrekvens jämfört med andra undersökningar i den här serien visar den att de flesta respondenter arbetar på en skola som har ett bibliotek och en anställd skolbibliotekarie, och att biblioteket uppdateras minst en gång om året. Majoriteten av de svarande anser att skolbiblioteken ska uppmuntra till läsning för nöjes skull, hjälpa eleverna att bli kompetenta på informationsområdet och höja elevernas läs- och skrivkunnighet och uppnåendenivåer. De effektivaste strategierna för att uppnå detta är enligt respondenterna att uppmuntra eleverna att läsa valfria böcker på biblioteket, att organisera regelbundna läsrelaterade aktiviteter, att inrätta en bokklubb, att skapa starkare band med de offentliga biblioteken och att involvera elevernas föräldrar. Slutligen ser respondenterna skolbiblioteken i framtiden som läranderum eller resurscentrum som stödjer självstyrt lärande, differentiering och projektbaserat lärande, men som behåller tillgången av tryckta böcker.

 

 

Vilket av följande beskriver bäst din yrkesroll?

 

literacy and school libraries - survey graph 5

 

  1. Lärare - utbildning och omsorg för yngre barn
  2. Lärare - grundskola
  3. Lärare - gymnasieutbildning
  4. Lärare - yrkesutbildning
  5. Skolans rektor
  6. Nationell, regional eller lokal myndighet
  7. Utbildar lärare
  8. Beslutsfattare inom utbildningssektorn
  9. Förälder
  10. Stödpersonal i skolan (t.ex. skolbibliotekarie, yrkesvägledare)
  11. Extern utvärderare (besöker skolor)
  12. Annan utbildningsansvarig/intressent

 

 

Additional information

  • Education type:
    School Education
  • Target audience:
    Head Teacher / Principal
    Librarian
    Researcher
    Student Teacher
    Teacher
    Teacher Educator
  • Target audience ISCED:
    Primary education (ISCED 1)
    Lower secondary education (ISCED 2)
    Upper secondary education (ISCED 3)

Tags

School subjects

Key competences