Skip to main content
European School Education Platform
Expert article

Socialt och emotionellt lärande för psykisk hälsa och välbefinnande

Pandemins psykologiska effekter har lyft fram behovet av ett mer omsorgsfullt och engagerande utbildningssystem som stöttar de sociala och emotionella behoven hos barn och ungdomar. I den här artikeln förklarar Carmen Cefai från University of Malta hur man kan arbeta med de här frågorna.
young girls holding hands
Image: Pixabay / MireXa

Färsk statistik visar en oroande trend i barn och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande i och utanför Europa.

 

  • Cirka 20 % av skolbarnen har upplevt problem med den psykiska hälsan under skolåren, där 50 % av de psykiska problemen utvecklats före 14 års ålder och 75 % mellan 12–25 år (WHO:s regionkontor för Europa, 2018).
  • I en studie där 10 000 barn i åldern 11–17 år visade det sig att ett av fem barn upplevde att deras uppväxt varit olycklig och att de oroade sig för framtiden på grund av mobbning, press från skolan och ensamhet (UNICEF/ EU, 2021).
  • Självmord är den främsta dödsorsaken bland ungdomar i låg- och medelinkomstländer och den näst vanligaste dödsorsaken i höginkomstländer (WHO:s regionkontor för Europa, 2018).

 

Det är tydligt att dessa oroande siffror kräver ett mer omsorgsfullt och engagerat utbildningssystem som stöttar barn och ungdomars sociala och emotionella behov. Forskning visar att socialt och emotionellt lärande leder till en mer positiv attityd, ett socialare beteende, bättre välbefinnande samt förbättrade skolresultat. Det minskar även sociala, emotionella och beteendemässiga problem som oro, depression, självmord, drogmissbruk och utanförskap (Durlak et al, 2011; Goldberg et al, 2019; OECD, 2021). Dessa positiva resultat har observerats redan från tidig ålder till barn i sekundärutbildningen från många olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder. 

 

I NESET-rapporten om att stärka det sociala och emotionella lärandet i EU (Cefai et al, 2018) föreslås en övergripande, systematisk och evidensbaserad metod för alla skolor där man kombinerar läroplanen med en positiv skolmiljö för att förbättra elevers och lärares välbefinnande. Genom den här metoden inkluderas hela skolgemenskapen, inklusive personal, elever och föräldrar, tillsammans med lokalsamhället och andra aktörer för att kunna genomföra socialt och emotionellt lärande på olika skolnivåer:

 

  • Läroplan: En läroplan för socialt och emotionellt lärande är färdighetsbaserad med en upplevelsebaserad metod som utvecklar den sociala kompetensen för individen men också i grupp, från tidig ålder upp till sekundärutbildning.
  • Klassrum och skolmiljö: En läroplan för socialt och emotionellt lärande ska åtföljas av positiva miljöer i skolan och i klassrummen där eleverna kan känna sig säkra, inkluderade och respekterade, samtidigt som det ger en känsla av tillhörighet.
  • Tidiga insatser: Socialt och emotionellt lärande fungerar bäst när det påbörjas i förskoleverksamheten.
  • Elevernas röst: Eleverna måste aktivt delta för att utveckla, genomföra och bedöma läroplanen.
  • Riktade insatser: Ett allmängiltigt tillvägagångssätt för socialt och emotionellt lärande bör åtföljas av riktade insatser för utsatta elever som kan behöva ytterligare stöd.
  • Lärarnas utbildning och välbefinnande: Lärarna behöver utbildning för att kunna använda socialt och emotionellt lärande i sin undervisning för att utveckla den egna sociala och emotionella kompetensen samt för att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • Samarbete med föräldrar: Föräldrarnas delaktighet underlättas genom en samordnad metod där föräldrarna får utbildning så att de kan stötta sina barn i socialt och emotionellt lärande.
  • Samarbete med lokalsamhället samt personer som arbetar med psykisk hälsa: Lokalsamhället och andra aktörer är viktiga resurser i metoden som omfattar hela skolan.
  • Kvalitativt genomförande: För att metoden med socialt och emotionellt lärande ska fungera måste den planeras och genomföras på rätt sätt med korrekt utbildning, resurser och stöd. Detta kräver också att hela skolan aktivt deltar genomförandet.
  • Anpassning till lokala förhållanden: Insatserna måste göras med hänsyn till skolornas kulturella sammanhang och elevernas intressen. Det är viktigt att ha en inkluderande metod där alla är delaktiga.

 

Slutsatser

 

Den oroande statistiken om barn och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande samt de tydliga bevisen på att socialt och emotionellt lärande bidrar till att lyfta välbefinnande och förebygga problem med psykisk ohälsa under viktiga perioder i ungdomars liv tyder på att behovet av att stärka utbildningen så att den passar in i verklighetens utmaningar efter covid-19 är stort. Att främja välbefinnande och psykisk hälsa där hela skolan är delaktig behöver inkluderas som ett av de huvudsakliga målen med utbildningen.

 

Carmel Cefai, PhD (Lond), FBPS, är professor i psykologi och direktör vid Centre for Resilience and Socio-Emotional Health på Maltas universitet. Han har forskat och skrivit många artiklar om frågor som rör social och känslomässig utbildning och motståndskraft. Han började sin karriär som lärare.

 

References

 

Cefai, C., Bartolo, P., Cavioni, V., & Downes, P. (2018). Strengthening social andemotional education as a key curricular area across the EU: A review of theinternational evidence. NESET Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

 

Durlak, J. A.; Weissberg, R. P.; Dymnicki, A. B.; Taylor, R. D. (2011). The impact of enhancing students’ social and emotional learning: A meta-analysis of school-based universal interventions. Child Development, 82 (1), 474-501.

 

Goldberg, J. M., Sklad, M., Elfrink, T. R., Schreurs, K. M. G., Bohlmeijer, E. T. and Clarke, A. M. (2019). Effectiveness of interventions adopting a whole school approach to enhancing social and emotional development: a meta-analysis. European Journal of Psychology of Education, 34(4), 755–782.

 

OECD (2021) Beyond Academic Learning.

 

UNICEF and the European Union (2021) Our Europe, Our Rights, Our Future.

 

WHO Regional Office for Europe (2018). Adolescent mental health in the European Region.

 

WHO Regional Office for Europe (2020). Spotlight on adolescent health and well-being. Findings from the 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey in Europe and Canada International report

 

Additional information

  • Education type:
    School Education
  • Target audience:
    Head Teacher / Principal
    School Psychologist
    Student Teacher
    Teacher
    Teacher Educator
  • Target audience ISCED:
    Primary education (ISCED 1)
    Lower secondary education (ISCED 2)
    Upper secondary education (ISCED 3)

Tags

Social skills
Well-being

Key competences

Personal
Personal, social and learning to learn
Social and learning